Hur ser du som Kristdemokrat (KD) på vård och omsorg med
fokus på existentiell hälsa?
Att få frågor som går lite ”djupare” och
inte på ett rättvist sätt kan besvaras med en ”oneliner” är av stor vikt, för
samhällets utmaningar är inte en ”oneliner” även om vi ibland skulle önska det. Denna är en av frågorna som mötte mig (och övriga politiker) vid utfrågning av Pingströrelsens ledare Daniel Alm i Pingstkyrkan i Västerås. Frågan fascinerar mig och kräver en större reflektion som kommer här.
WHO, världshälsoorganisationen beskriver
att det finns åtta perspektiv som påverkar vår existentiella hälsa: Hopp,
helhet, harmoni, förundran, mening med livet, andlig kontakt, personlig tro och
gemenskap.
I vårt partiprogram http://www.kd.nu/principprogram
finns det en tydlig tråd som lyfter fram en värdegrund som ligger i linjen med
vad som beskrivs som den existentiella hälsan. Vår vård och omsorgstanke bygger
på att vi vare sig är ett egoistiskt särintresse i en liberal ”marknad” eller
en kollektiv lösning där individens enskilda förutsättningar får anpassas till
kollektivet. Där är ett starkt civilsamhälle självklart, där individen har en
tydlig gemenskap och där det möjliggörs att ha ett sammanhang som skapar mening
och innehåll i livet.
Vi
ser även familjen som en central grundläggande del för att skapa en god existentiell
hälsa. En familj som är trygg och
stabil och som har stöttning att bygga goda och stabila relationer och ges
möjligheter att själva bestämma över sitt livspussel utan inblandning från
staten hur de tillexemplen ska disponera sin tid i föräldraförsäkringen. Eller
vilken förskola/skola som deras barn ska gå på. Den ramen som ger dem frihet
och trygghet skapar förutsättningar för en god existentiell hälsa och ger
individen en trygg bas och känsla av att tillhöra. Ser vi familjen över
generationer så får vi där ett gränsöverskridande sammanhang där du tydligt ser
att du tillhör en större helhet än just dig själv och ditt egna ego fixerade
sfär.
Kristdemokraternas grundvärdering
har en värdegrund som bygger på den Kristen-Judisk västerländska humanismen.
Rötterna är tydliga 1000-tals år tillbaka i en värdetradition som har byggt
demokratier och rättsstater, samhällen och intuitioner. Där i dess mitt står
KD. Vår värdegrund och grunden för god existentiella hälsan ligger i linje med
vår syn på människan och det i sin tur formar vår politik b.la inom familjen,
vård och skolan.
Det leder inte enbart till fina
ord i ett program utan manar till konkret handling. KD driver tydligt frågan om
att bryta ensamheten. Vi vet, och utöver det så pekar forskningen tydligt ut
att det finnas ett sammanhang mellan ensamhet och ohälsa, både fysiks och psykisk
ohälsa. Ensamhet som är motsatsen till gemenskap och där gemenskap är som
tidigare nämnts ett av kriterierna för en god existentiell hälsa. Vi måste
prioritera denna fråga, inte bara i fina ord och på papper utan i handling. Vi
ser bland de äldre en inlåsningseffekt när du blir äldre och sitter låst i din
lägenhet men får inte ett annat boende för att du inte är tillräckligt sjuk. Vi vill att alla som fyllt 85 år ska har
rätt till ett anpassat boende där din isolering bryts och du kan dela vardagen
med andra människor.
Vi ser även att isoleringen och ensamheten behöver uppmärksammas än tydligare och få en nationell tyngd som man gjort i b.la. England där ett uppdrag lagts på ministernivå att bekämpa ensamheten. Vi vill att det även i Sverige ska tilldelas ett ministeruppdrag att verka för att bryta ensamheten i samhället. Det löser inte allt men det är en nyckel som med tydlighet visar på vad vi vill. Bryta ensamheten.
Vi ser även att isoleringen och ensamheten behöver uppmärksammas än tydligare och få en nationell tyngd som man gjort i b.la. England där ett uppdrag lagts på ministernivå att bekämpa ensamheten. Vi vill att det även i Sverige ska tilldelas ett ministeruppdrag att verka för att bryta ensamheten i samhället. Det löser inte allt men det är en nyckel som med tydlighet visar på vad vi vill. Bryta ensamheten.
För att på allvar lyfta upp den
existentiella hälsan behövs civilsamhället och det behöver få ett stärkt utrymme
och plats i samhället. KD införde under
Alliansregeringen möjligheter till skatteavdrag för gåvor till
frivilligorganisationer vilket möjliggör att på riktigt stärka civilsamhället
och ge dem möjligheter, det vill vi återinföra efter 9:e september när vi på
nytt får en Alliansregering. Politiken och staten kommer aldrig och ska inte
heller detaljstyra detta, politiken ska ge förutsättningar och inriktning för att
detta genomförs. Som exempel på civilsamhället i vården och omsorgen finns sjukhuskyrkan
och kyrkornas diakonala verksamhet, de behöver få en än mer naturlig och stärkt
plats.
En annan sak som för mig är
självklar och som tangerar den existentiella hälsan men som även berör frågan
om religionsfrihet, (friheten att det ska vara en rätt till likväl som en rätt från religion). Kärnan är att om en
parameter för god existentiell hälsa är personlig tro och andlig kontakt behövs
det självklart ett naturligt utrymme att få finnas och verka i samhället för att
detta ska uppnås.
Det arbete som b.la. organisationen Gideoniterna gör med
Bibelutdelning både till lärare och sjuksköterskor vid examen men även
utplacering på vårdinrättningar så att Biblar finns tillgängliga är ett verktyg
att erbjuda god existentiell hälsa men som idag hotas av prioriteringen ligger
på ”frihet från tro” (helt i motsatt riktning mot vad kriterierna är för god existentiell
hälsa). Det är dags att vi i vårt land
lägger om kursen från framför allt Kristo fobiska ställningstagande i det
offentliga och dess administration och på riktigt främjar civilsamhällets
delaktighet i det offentliga samhället där hela spektra av den existentiella
hälsan tillåts.